Småbarn och hög feber

Väldigt matt kille kikar upp ur vagnen

Vad mysigt att ni fick fira killarna lite trots all sjukdom, Belle! Vi fick också en släng av februarisjukan här hemma, med en väldigt otursam lillkille som råkade ut för både det ena och andra. Nils som i vanliga fall sover till sju vaknade redan halvsex i fredags morse och alldeles varm, över 39 grader. Jag hade planerat att jobba hemifrån och därför bokat en djuprengörande ansiktsbehandling på lunchen. Det var bara att ställa in. Vi stannade därför hemma och tog det lugnt och när han sov två timmar över lunchen jobbade jag som en galning för att förbereda budgetfiler inför den snäva period av två veckor som vi nu har framför oss för att snickra ihop enorma budgetark.

Efter lunch fick vi ett önskemål från sambon att handla mat inför kvällen (fredagstacos!) eftersom han måste direkt från jobbet till sitt uppdrag som basketcoach i hans dotters lag. Vi packade in oss i bilen vid 14-tiden bara för att inse när vi kom fram till Ekerö C att det här nog är favorittiden för traktens pensionärer att göra sina helginköp. När jag med klappning söker efter en parkeringsplats (blir gång på gång snuvad av någon pensionärsgubbe som är snabbare än jag och anser sig vara privilegierad. Jag smyger fram med bilen i parkeringshuset då jag plötsligt hör hur kaskadspya efter kaskadspya kommer från Nils i baksätet. Stackars Nils! Alldeles olycklig och det droppar kräks från tak, säte och själv sitter han i en sjö av det… Jag suckar, gaskar upp mig och börja metodiskt försöka moppa upp och torka av kräks med hjälp av våtservetter.

Elakt brännmärke på den lilla armen 😦

Natten blev orolig och bara för att vrida om kniven i eländet så lyckades Nils bränna sig på brödrosten på morgonkvisten. Det blev ett ilsket rött märke på hela hans söta lilla knubbiga underarm och jag känner ett sting av medvetenhet varje gång jag ser det. Jag pratade 1177 och Kry och tydligen ska vi inte göra något åt det utan bara hålla det under uppsikt så att det inte blir infekterat. Under dagen tycktes han piggna till och på eftermiddagen bestämde jag mig för att ta med honom på en härlig vinterpromenad i det fina vädret. Jag packade ner honom i vagnen i en fårskinnspåse och tog en härlig långpromenad på 1,5h. Efter promenaden åt han bananpannkakor med god aptit och verkade sedan på det hela piggare. Tills ungefär en timme senare då bananpannkakorna kom upp likt lava ur en vulkan. Waaa! Sedan gick det bara utför. Febern steg till 40,5 och han var så varm att man skulle kunna bränna sig på honom. Det är första gången han haft så hög temp så jag blev såklart nervös. Ännu ett samtal till 1177 och jag fick lära mig lite nytt: så länge tempen är under 41 är det okej att hålla sig hemma, så länge barnet dricker och är medvetet. Ett litet barn kan få feberkrämpor, som faktiskt är epilepsianfall, men dessa är inte farliga såvida de avviker efter högst fem minuter. Sån tur var slapp vi uppleva detta! Vad är den värsta febererfarenheten ni haft, Belle?

//Soffi

Kategorier OkategoriseradeEtiketter , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta:
search previous next tag category expand menu location phone mail time cart zoom edit close