Första dagen på förskolan

Ja, om jag hade fått välja, Belle, så hade jag vaknat vid sju och sedan gått ut på en här entimmes promenad. Jag gjorde det så gott som varje dag både under graviditeten och mammaledigheten. Kanske inte direkt på morgonen under den senare, men ganska så snart efter frukost. Och vilken energi man får av att komma ut på morgonkvisten! Tyvärr är det ju inte helt lätt att kombinera med de flesta vanliga kontorsjobb…

Den här veckan börjar min söta lilla kille förskolan. Dagis, som jag så ofta råkar kasta ur mig av urgammal vana, men så heter det ju inte längre… Rätta mig om jag säger fel! Eftersom jag jobbar med ekonomi finns det dagar i månaden då man bara måste vara på plats och såklart krockade inskolningsveckan med dessa. Jag är också ny på jobbet och skulle få möjlighet att skugga min företrädare en sista gång genom en komplicerade 3-dagars process med långa arbetsdagar. Då kändes det som en dålig idé att inte vara på jobbet. Min sambo Jocke har också ett nytt jobb, om än på samma bolag som tidigare, och behövde vara på plats samma vecka. Mormor flögs in från Skåne…

Det är inte utan att man skäms lite när man kommer hastande första dagen på förskolan klädd för att jobba. Och mormor och lillkillen i släptåg. Även om jag var där första timmen så kändes det som att jag tyckte att jag var sååå viktig och upptagen medan de andra föräldrarna på plats satt med en avslappnad uppsyn i stickad tröja och funktionsbyxor. Strunt samma, jag gör mitt bästa!

Förskolan var i alla fall en hit. Nils hittade genast en färgglad pool av masonitskivor, fylld med ärtpåsar. Vilken julafton! Vi kastade ärtpåsar fram och tillbaka säkert hundra gånger innan han hittade nästa gåva från ovan: en spånskiva på väggen med pillvänliga saker: en skurborste, en megaminiräknare, en strömbrytare och annat smått och gott. Där höll han sig resten av timmen, min pillglada lilla ingenjör!

Det var med viss ånger jag lämnade mormor och Nils för att åka iväg till jobbet för dagens övningar. Jag hade så gärna varit kvar en stund och lekt i lugn och ro. Hade det inte varit perfekt att jobba 50%? Den lyx som många 80-talsmammor hade, men som jobbades bort till förmån för mer jämlikhet. Är det inte så att vi ibland biter oss själva i svansen? Visst är det bra att vi tjejer nu kan ha lika fartfyllda karriärer som traditionellt var reserverade för män, men det finns två sidor av varje mynt!

Kategorier OkategoriseradeEtiketter , , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta:
search previous next tag category expand menu location phone mail time cart zoom edit close